Aktuellt nummer - 2020 1

  • Artiklar
  • Ladda hem artikel som PDF Omprövning efter att beslutet överklagats – En granskning av nya förvaltningslagens litispendensreglering

    Lina Hjorth Warlenius

    Särskilt i mål om bistånd har det tidigare varit relativt vanligt att myndigheten ändrat sitt beslut till den enskildes fördel under besvärsprocessen gång. Målet i domstol kunde därefter skrivas av och den enskilde behövde inte vänta ut besvärsprocessen för att få sin sökta förmån. I nya förvaltningslagen finns emellertid en tydlig litispendensbestämmelse som anger att myndigheten är förhindrad att ändra ett överklagat beslut som överlämnats till den instans som ska pröva överklagandet.

    I artikeln redogörs för den nya bestämmelsens tillkomst och regleringen och motiven sätts i relation till tidigvarande praxis avseende litispendens och förekomsten av negativ rättskraft. Förvaltningsrättsliga litispendenssituationer kategoriseras i artikeln på ett delvis nytt sätt och tolkningen av tidigare praxis på området skiljer sig från den beskrivning av rättsläget som tidigare varit dominerande och som ligger till grund för den nya bestämmelsen. Artikeln beskriver vidare hur förvaltningsmålens processram påverkar möjligheterna att ändra beslut under pågående besvärsprocess och vad som egentligen kan tänkas hända när myndigheter fattar beslut i strid mot den nya bestämmelsen. Slutligen diskuteras eventuella konsekvenser av den nya regleringen, inte minst framförs en viss oro för vad den innebär för enskildas rättssäkerhet.

  • Ladda hem artikel som PDF Den digitala statsförvaltningen – Rättsliga förutsättningar för automatiserade beslut, profilering och AI

    Rikard Karlsson

    Den ökade digitaliseringen av samhället påverkar även den offentliga förvaltningen. Syftet med digitaliseringen av offentlig sektor är inte sällan att göra den mer tillgänglig och effektiv, till exempel genom att öka graden av automation vid ärendehandläggning och beslutsfattande. I syfte att effektivisera en ärendeprocess kan en myndighet insamla uppgifter från andra myndigheter och enskilda och på grundval av dessa uppgifter fatta automatiserade beslut. Vid automatiserade beslut tar ingen enskild befattningshavare aktivt del i beslutsfattandet. Ett automatiserat beslut kan föregås av profilering. Profilering skulle kunna beskrivas som ett förfarande som bygger på en serie statistiska slutsatser. Profilering används ofta för att göra förutsägelser om personer, genom att med hjälp av uppgifter från olika källor sluta sig till något om en enskild person grundat på statistiskt likartade kvaliteter hos andra personer. Automatiserat beslutsfattande, med eller utan profilering, kommer med all sannolikhet att få en ökad betydelse inom den offentliga förvaltningen. Syftet med denna artikel är att utreda och analysera de rättsliga förutsättningarna för statliga förvaltningsmyndigheter att fatta automatiserade beslut som inbegriper profilering. En fråga som diskuteras i artikeln är huruvida förvaltningslagen (2017:900) lever upp till dataskyddsförordningens krav på lämpliga skyddsåtgärder.

  • Ladda hem artikel som PDF Migrationsmål kontra allmänna förvaltningsmål

    Rune Lavin

    Artikeln innehåller en jämförelse mellan Migrationsöverdomstolens och Högsta förvaltningsdomstolens tillämpning av viktigare processrättsliga lagregler och principer. Resultatet har i flera hänseenden blivit att skillnaderna inte är särskilt påfallande, men det förekommer dock olikheter i rättstillämpningen som kan påtalas. Detta gäller bl.a. hur Migrationsöverdomstolen hanterar vissa frågor om överklagbarhet och klagorätt, tillåter ex officio-prövning i vissa domstolsmål, underlåter att iaktta förbudet mot reformatio in pejus och tillerkänner migrationsavgöranden negativ rättskraft utan författningsstöd.

  • Ladda hem artikel som PDF Rättslig inkludering av nyanlända – vägen från uppehållstillstånd till medborgarskap

    Mats Tjernberg

    Det är ökat debattfokus på vilka som, i både rättslig och allmän mening, bör få tillhöra nationella gemenskaper i länder människor migrerar till. Det kan föreligga överensstämmelse, men också diskrepans, mellan å ena sidan det juridiska medborgarskapet och å andra sidan synen på vad medborgarskap kan anses dels förutsätta, dels innebära i andra avseenden. Olikheter kan finnas mellan hur medborgarskap t.ex. kan förstås rättsligt, filosofiskt, sociologiskt eller politiskt. Till det, och kanske förknippat med, kommer den begreppsliga förståelsen av termen medborgarskap. Artikeln inleder med att kort beskriva den historiska linjen vad avser Sveriges inställning till migrerande personer. Därefter behandlas olika förståelser av tillhörighet och medborgarskap. Efter att sedan beskriva riksdagspartiernas inställning till eventuella nya krav för erhållande av rättsligt medborgarskap, analyseras de nu gällande kraven. Avslutningsvis diskuteras möjligheterna att ändra reglerna kring medborgarskap och vad som därvid bör iakttas.

  • Rättsfallskommentar
  • Ladda hem artikel som PDF HFD 2019 ref. 19. Fråga om olycksfall i samband med intag av mat på arbetsplatsen har inträffat i arbetet

    Mia Carlsson

  • Ladda hem artikel som PDF HFD 2019 ref. 48. Förvärvsarbete på arbetsmarknaden

    Ruth Mannelqvist

  • Ladda hem artikel som PDF HFD 2019 ref. 21. Försäkringskassansställningstagande att inte längre betala ut assistansersättning direkt till en viss assistansanordnare utgör inte ett överklagbart beslut

    Gustaf Wall

  • Ladda hem artikel som PDF HFD 2019 ref. 43. Privatisering av offentliga förvaltningsuppgifter. Reflektioner med anledning av frågan om förutsättningarna för att ett privaträttsligt subjekts beslut ska kunna prövas av allmän förvaltningsdomstol

    Åsa Örnberg

  • Anmäld litteratur
  • Ladda hem artikel som PDF ANMÄLAN Kristina Ahlström, Anställning vid en statlig myndighet, Andra upplagan, Norstedts Juridik 2018

    Thomas Erhag

  • Ladda hem artikel som PDF ANMÄLAN Mats Kumlien, Professorspolitik och samhällsförändring. En rättshistorisk undersökning av den svenska förvaltningsrättens uppkomst. Stockholm 2019. 309 s.

    Markus Kari

  • Ladda hem artikel som PDF Medverkande