Aktuellt nummer - 2022 2

  • ARTIKLAR
  • NIHIL SUB SOLE NOVUM – något om den kommersiella förvaltningsrättens historia (del II:1 av III)

    Dan Hanqvist

    Artikeln fortsätter diskussionen om den kommersiella förvaltningsrättens historia från en tidigare artikel 2019. Nu behandlas perioden från den "liberala mellanakten" vid mitten av 1800-talet fram till och med Första världskriget. I samband med industrialiseringen ökade successivt statens kontroll över ekonomi och övriga samhället. Statlig reglering införs t.ex. avseende aktiebolag, bank- och finansväsendet och infrastruktur såsom järnvägar och eldistribution. Utvecklingen koncentreras till krigsårens ingående och detaljerade statliga styrning. Krigsåren visar vad som kan göras men också vad som inte kan göras, ens av en stark stat med en stark exekutiv makt. Utvecklingen bygger dels på praktiska behov, dels på vad som uppfattas som sociala problem. Men den drivs också av kollektivistiska och delvis anti-rationalistiska ideologier, såsom rasism och nationalism. Erfarenheterna från kriget läggs till grund för mellankrigstidens olika socialistiska experiment.

  • Territorialkorporationen kommun: ett försvar av en tes

    Jakob Heidbrink

    I artikeln försvarar författaren sin tidigare framförda tes att de svenska kommunerna bäst systematiseras som offentligrättsliga korporationer vars medlemskrets avgränsas genom en persons tillhörighet till ett visst territorium. För associationsformen föreslås namnet territorialkorporation. Författaren erkänner att det av klassifikationen inte omedelbart följer några rättsverkningar, men en sådan systematisering förklarar enligt hans uppfattning dels annars svårförklarliga kommunalrättsliga fenomen som skillnaden mellan kommunal- och förvaltningsbesvär (klassificeringen har ett pedagogiskt värde) och öppnar dels möjligheten att använda associationsrätten som fond när det exempelvis gäller att avgränsa kommunala organs behörighet att fatta vissa sorter av beslut (klassifikationen har värde som rättsbildande argument). Också andra offentligrättsliga korporationer som Sveriges advokatsamfund eller Svenska kyrkan kan med denna klassifikation tjäna som underlag för rättssystematiskt inspirerade argumentationsformer. Författaren hanterar i texten olika invändningar mot begreppsbildningen, såsom kommunernas ställning i regeringsformen, deras beskattningsmakt och att kommunerna åtminstone också definieras som territorier som gemensamt utgör staten Sverige.

  • Barns villkorade rätt till skälig levnadsstandard – om rättsligt osynliggörande av barn i ärenden om ekonomiskt bistånd

    Tim Holappa, Pernilla Leviner

    Barn har enligt barnkonventionen och flera andra rättsakter rätt till skälig levnadsstandard. Trots detta och att Sverige är ett av världens rikaste länder är tyvärr barnfattigdom ett problem även här. Mot denna bakgrund ställs i artikeln frågor om vad barns rätt till skälig levnadsstandard egentligen betyder och om det finns rättsliga problem som kan förhindra förverkligandet av denna rättighet för alla barn i Sverige idag. Genom att analysera barns rätt till skälig levnadsstandard och regleringen av det yttersta skyddsnätet ur ett kritiskt rättsvetenskapligt perspektiv, är syftet i denna artikel att avtäcka underliggande antaganden och villkor som begränsar möjligheterna att förverkliga alla barns rättigheter. Vår analys visar att det finns problematiska aspekter i såväl barnkonventionen som den svenska nationella regleringen som innebär ett ”tyst” accepterande av att vissa barns rätt till skälig levnadsstandard inte tillförsäkras i ett av världens rikaste länder.

  • RÄTTSFALLSKOMMENTAR
  • NJA 2021 s. 1187 (GARAGETAKET I SÖDERBÄRKE). En ansökan om bygglov har avslagits eftersom byggnadsåtgärden medförde skada på en grannfastighet

    Jesper Blomberg

  • HFD 2021 ref. 46. Om ansvarig kommun enligt socialtjänstlagen efter att mottagande av nyanländ skett genom tillhandahållande av bostad i en annan kommun

    Tim Holappa

  • HFD ref. 2022 ref. 10. Fråga om ersättning för rättegångskostnader

    Margit Knutsson

  • ANMÄLD LITTERATUR
  • Anmälan. Emma Rönström, Återkrav av socialförsäkringsersättning och arbetslöshetsersättning, 2021, Norstedts Juridik

    Lars Bejstam

  • Anmälan. Den svenska förvaltningsmodellen, Institutet för rättshistorisk forskning, 2020

    Anna Jonsson Cornell