Petra Jansson

Anneli Svensson

Fredrik Rådman

Av praxis följer att redan den uppgiften huruvida någon är aktuell hos socialtjänsten eller inte i sig är en uppgift om enskilds personliga förhållanden som typiskt sett är sekretessbelagd enligt 26 kap. 1 § OSL. I artikeln analyserar författaren rekvisitet enskilds personliga förhållanden och för en diskussion om hur rekvisitet bör tillämpas i förvaltningsrätterna när beslut enligt t.ex. socialtjänstlagen överklagas dit. I artikeln analyseras också om tolkningen av rekvisitet enskilds personliga förhållanden kan appliceras på andra bestämmelser i OSL. Slutligen förs ett resonemang om hur domstol och myndighet ska förfara när någon begär att ta del av allmänna handlingar och det vid begäran visar sig att ett bekräftande av handlingens existens medför ett röjande av en sekretessbelagd uppgift samt hur begäran ska hanteras i förhållande till de krav som uppställs i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen.

Henrik Wenander

Som en särskild del av numret presenteras fyra bidrag som bygger på presentationer vid konferensen An Administrative Procedure Act for the EU? The ReNEUAL Model Rules on EU Administrative Procedure – Nordic Perspectives, som hölls den 24 november 2016 vid Lunds universitet. Temat för konferensen var det förslag till modellregler som har utarbetats inom forskningsnätverket ReNEUAL (Research Network on EU Administrative Law).

Henrik Wenander

Artikeln redogör för det förslag till modellregler för EU:s förvaltningsrätt som har utarbetats inom det europeiska forskningsnätverket ReNEUAL (Research Network on EU Administrative Law) och vad förslaget principiellt kan innebära för förvaltningsrätten i Sverige och övriga nordiska länder. Särskilt undersöks vilken betydelse nordisk förvaltningsrätt har haft för modellreglerna, förutsättningarna för att modellreglerna kan antas som bindande EU-rättsliga regler samt vilken verkan modellreglerna därutöver kan få. Artikeln drar slutsatsen att de nordiska ländernas förvaltningsrätt visserligen har uppmärksammats i förslaget, men endast i mycket begränsad utsträckning. Vidare konstateras att det är osäkert om modellreglerna kan komma att antas i form av en bindande EU-rättsakt inom överskådlig tid. Modellreglerna kan ändå ha betydelse för utveckling av den jämförande förvaltningsrätten. De kan dessutom inspirera till en fördjupad behandling av förvaltningsrättsliga frågor, vilken rör sig bortom invanda mönster. Avslutningsvis framförs att det är viktigt att nordiska jurister deltar i den förvaltningsrättsliga diskussionen på nordisk nivå.

Niels Fenger

Bidraget indeholder en navnlig retspolitisk diskussionen af de forskellige momenter, der taler enten for eller imod harmonisering af medlemsstaternes regler af generel forvaltningsretlig karakter. Forfatterens konklusion er, at en tværgående harmonisering af den nationale forvaltningsret hverken er realistisk eller formålstjenlig. Der peges på, at disintegrerende virkning af forskellene i medlemsstaternes forvaltningsret er begrænset. Fra et EU-retligt perspektiv er behovet for fælles regler derfor ikke særlig tungtvejende. Hertil kommer, at de fleste forvaltningsafgørelser, som de nationale forvaltningsmyndigheder træffer, i al overskuelig fremtid ikke vil blive berørt af EU-¬ret-ten. Og selv hvis man ser bort herfra, fører almindelige subsidiaritetsbetragtninger føre til en afvisning af, at Unionen bør vedtage almene forvaltningslove for medlemsstaterne. Kun hvor der på afgrænsede retsområder konkret kan argumenteres for, at fælles regler løser opgaverne bedre end 28 mere eller mindre forskellige regelsæt, er der grundlag for en harmonisering. I de øvrige tilfælde bør en tilnærmelse af medlemsstaternes forvaltningsret ske gennem selvvalgt inspiration i det tempo, som hvert enkelt retssystem foretrækker. Forfatteren bifalder på den baggrund, at ReNEUAL Model Rules art. I-1. (2) undtager medlemsstaternes administration af EU-reglerne fra modelreglernes anvendelsesområde.

Ida Koivisto

The article discusses two intertwined topics. These are the concept of good administration as a “magic concept” – characterised by broad scope, great flexibility and positive ‘spin’ – and its legal institutionalization in three different contexts: the Finnish legal system, the EU and the Council of Europe. I argue that in each of these contexts, a roughly similar, bottom-up evolution can be discovered: 1) bad administrative behavior is detected; 2) the grounds on which it is condemnable are specified; 3) these grounds are adopted as ethical, normative content; 4) they become legally binding by setting obligations for civil servants; 5) they may constitute an individual right or a collection of rights. I also argue that, regardless of this trajectory, the flexibility of good administration cannot be fully exhausted by norms; this is exemplified by the European Ombudsman’s award for good administration. Ultimately, these evolutions are part of a global convergence narrative of administrative law thinking.

Jane Reichel

Informationshantering har kommit att bli en central del i samarbetet mellan EU:s institutioner, myndigheter och organ och nationella myndigheter, vanligen benämnt den europeiska integrerade förvaltningen. En stor del av de kontakter som tas mellan de samarbetande myndigheterna rör insamling, delning och spridning av information, både i myndigheternas faktiska förvaltning och som underlag i enskilda ärenden. Reglering av informationshantering har utvecklats till ett viktigt policyområde för EU-lagstiftaren, med bl.a. en strategi för en inre digital marknad och en ny allmän dataskyddsförordning som träder i kraft i maj 2018. Därutöver har EU-domstolen utvecklat en progressiv praxis till skydd för den grundläggande rätten till skydd för personuppgifter. En viktig fråga ur svenskt perspektiv är hur utvecklingen påverkar den svenska offentlighetsprincipen, såsom den kommer till uttryck i tryckfrihetsförordningen. I artikeln analyseras rättsfall från EU-domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen där intresset av offentlighet respektive dataskydd har ställts mot varandra, liksom förslaget om reglering av informationshantering i ReNEUALs modellag för den europeiska förvaltningen. Frågan som ställs är om Sverige kan fortsätta att ha offentlighetsprincipen som den ledande principen för sin förvaltning, när förvaltningen i en allt större utsträckning samverkar och delar information med europeiska och nationella organ inom EU:s integrerade förvaltning?

Lars Bejstam

Natalie Glotz Stade

Moa Kindström Dahlin