Daniel Sandberg

Anneli Svensson

Jesper Blomberg

Artikeln är en fristående uppföljare på författarens tidigare artiklar i FT 2011 och 2016 om domstols utredningsskyldighet respektive processram i mål om bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I artikeln diskuteras några av de bevisfrågor som kan uppkomma i mål om bygglov och hur mark- och miljödomstol bör tillämpa bevisregler för att lösa dessa frågor.

Bevisfrågorna rör ofta sakförhållanden som har betydelse vid tillämpningen av det s.k. omgivningskravet i PBL, vilket i huvudsak innebär att byggnation inte får innebära betydande olägenheter för omgivningen, t.ex. i form av insyn, skuggbildning, buller, lukt och fuktskador.

Enligt författaren bör bevisbördan åvila den som ansökt om bygglov, oavsett om bygglov beviljats eller inte och således oavsett om sökanden intar ställning av klagande eller motpart i mark- och miljödomstol. För att anses ha fullgjort sin bevisbörda, bör sökanden ha förmått göra sannolikt att sådana sakförhållanden föreligger att bygglov bör beviljas.

Dan Hanqvist

Den svenska ”kommersiella förvaltningsrätten”, dvs. den offentligrättsliga regleringen betraktad i perspektiv av hur den påverkar kommersiell verksamhet, har ännu inte fått sin historia skriven. I tre artiklar lämnas här bidrag till den historieskrivningen. I den första artikeln behandlas utvecklingen från medeltiden över den Nya tidens inbrott (1500-talet), genom Stormaktstiden (1600-talet), Frihetstiden (1700-talet) och det tidiga 1800-talet, dvs. enhetssamhällets, kameralismens och merkantilismens period. Artikeln avslutas med den i Sverige korta liberala perioden vid industrialismens genombrott. Centrala teman i regleringen – såsom föreställningen om en "allmännytta", statens uppfostrande roll och rationella och moraliska styrning av samhället och sammanblandningen av stat och samhälle – berörs, med sikte på att blottlägga den betydande kontinuiteten inom den svenska kommersiella förvaltningsrätten vad gäller statens roll, syften, normernas innehåll och underliggande värderingar. Exempel ur normgivning och vetenskaplig litteratur ges och diskuteras.

Thomas Norling

Artikeln behandlar frågan om justitieombudsmännens möjligheter att göra framställningar hos riksdagen och regeringen om författningsändringar. Sett över tid har ombudsmännens framställningsrätt använts sparsamt även om en viss ökning av antalet framställningar skett under senare år. I artikeln undersöks hur ofta ombudsmännen uppmärksammat riksdagen och regeringen på brister i lagstiftningen under de senaste tio åren. En fråga som tas upp är om JO får genomslag i lagstiftningen i den utsträckning som är motiverat. I artikeln diskuteras även vad en eventuell översyn av JO-ämbetet skulle kunna innebära för justitieombudsmännens rättsvårdande uppgift.

Rune Lavin

Michaela Ribbing

Therese Bäckman