Nummer 2021 1

  • ARTIKLAR
  • Delningsekonomin och det kommunala planmonopolet

    Elisabeth Ahlinder

    I artikeln diskuteras de rättsliga oklarheter som följer av användning av bostadsrättslägenheter för tillfälliga upplåtelser utifrån ett fastighetsrättsligt markanvändningsperspektiv. Utgångspunkten för diskussionen är den snabbt växande användningen av online-plattformar för korttidsuthyrning av bostäder, som till exempel Airbnb, som har skapat en ny marknad och en fundamental ändring av möjligheterna att hyra ut bostäder till turister och affärsresande. Artikeln innehåller en övergripande introduktion till home sharing-marknaden och några exempel på hur myndigheter i städer som till exempel Barcelona och London har reglerat korttidsuthyrning. Därefter diskuteras huruvida korttidsuthyrning av bostadsrättslägenheter kan medföra att byggnadens användning avviker från tillåten användning enligt detaljplan eller bygglov samt möjliga förvaltningsrättsliga och ekonomiska konsekvenser som kan följa av omfattande korttidsuthyrning. Avslutningsvis diskuteras kommunernas betydelse för hur delningsekonomin kan komma att påverka städer och bostadsmarknaden i landet framöver.

  • Samverkan och uppgiftslämnande från socialtjänsten till polisen i det brottsförebyggande arbetet

    Therese Bäckman

    En utgångspunkt för artikeln är att ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete gentemot unga i riskzonen för kriminalitet kräver samverkan på individnivå mellan polisen och socialtjänsten. I artikeln presenteras en analys av den rättsliga regleringen avseende samverkan och den rättsliga regleringen avseende uppgiftslämnande från socialtjänsten till polisen i förebyggande syfte. I artikeln visas bl.a. att den rättsliga regleringen inte uppställer krav på att samverkan på individnivå måste komma till stånd i det brottsförebyggande arbetet. Vidare kan den aktuella bestämmelsen om uppgiftslämnande anses utformad på ett sådant sätt att den har en återhållande effekt på socialtjänstens utlämnande av uppgifter till polisen. Den sammantagna bedömningen är att det finns anledning att förhålla sig kritisk till den rättsliga regleringens utformning. Samverkan på individnivå i det brottsförebyggande arbetet gentemot unga riskerar att bli ett retoriskt slagord utan något faktiskt innehåll.

  • Konsulenten och knäroten. Om Skogsstyrelsens handläggning av artskyddsärenden

    Jan Darpö

    I artikeln behandlas handläggningen hos Skogsstyrelsen av ärenden om skogsbruk och artskydd med utgångspunkt i en undersökning i fyra distrikt under perioden 2018–19. Jag inleder med att redogöra för regleringen och tillsynsansvaret på området där en traditionell förvaltningsmodell möter moderna miljökrav och principen om god förvaltning. Därefter diskuteras vilka slutsatser som kan dras från undersökningen ur ett bredare miljörättsligt perspektiv mot bakgrund av kraven på rättssäkerhet och tydlighet för de inblandade, principen om EU-rättens effektiva genomslag och idéerna om transparens, deltagande och tillgång till rättslig prövning. Här lyfter jag också fram och kritiserar några av de förslag som presenteras av den nyligen avlutade Skogsutredningen (SOU 2020:73). Diskussionen i artikeln gäller främst Skogsstyrelsens handläggning och här ingår även en analys av konsekvenserna av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2020 ref. 12. Slutsatsen är att artskyddet i skogsbruket riskerar att försvagas genom förändringar i handläggning av dessa ärenden, vilket kan medföra problem för Sverige när det gäller mötet med EU-rätten.

  • Offentligrättsliga korporationer i svensk rätt: ett regleringsinstrument med framtid?

    Jakob Heidbrink

    I samband med #metoo-skandalen i Svenska Akademien fick diskussionen om offentligrättsliga korporationer ny fart. I denna uppsats arbetas en tentativ definition fram avseende vad en offentligrättslig korporation är. Korporationen förankras därefter som en form av samreglering i regleringsteorin och det argumenteras för att kommunerna, Sveriges Advokatsamfund och samfällighetsföreningar bör betraktas som offentligrättsliga korporationer som fyller den identifierade samregleringsfunktionen. Några av de invändningar som kan resas mot både konstruktionen och regleringsfunktionen bemöts, och slutsatsen dras att den offentligrättsliga korporationen, rätt hanterat, borde ha en framtid inom den svenska offentliga rätten.

  • RÄTTSFALLSKOMMENTAR
  • HFD 2020 ref. 38. Frågan om handlingar som förvaras hos ett regionägt bolag med uppdrag att sköta regionens förvaltning av donationsstiftelser utgör allmänna handlingar

    Rikard Karlsson Alverhill

  • HFD 2020 ref. 34. Åtgärden att avföra någon från en myndighets förteckning över personer som anses lämpliga att ex officio förordna som offentliga biträden utgör inte ett överklagbart förvaltningsbeslut

    Michaela Ribbing

  • ANMÄLD LITTERATUR
  • Anmälan. Johan Lundmark och Mathias Säfsten, Förvaltningslagen – En kommentar. Norstedts Juridik 2020

    Lars Bejstam

  • Anmälan. Mänskliga rättigheter i teori och praktik. Från idé till förvaltning, Patrik Bremdal och Johanna Ohlsson, red., Studentlitteratur 2020, 278 s.

    Lotta Vahlne Westerhäll

  • Anmälan. Martina Axmin och Göran Lundahl: Socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring: En introduktion till viktiga delar av Sveriges välfärdssystem, Studentlitteratur 2020

    Ruth Mannelqvist

  • MEDVERKANDE