Ia Hamlin

Anneli Svensson

Lars Bejstam

Även om det genom rättspraxis och doktrin under lång tid har vuxit fram principer både angående besluts överklagbarhet och om ändring eller återkallande av gynnande beslut, har några motsvarande regler inte funnits i våra tidigare förvaltningslagar. Avsikten med artikeln är, mot bakgrund av ett kammarrättsavgörande, att diskutera om de nya bestämmelserna om överklagbarhet och om ändring av beslut i 2017 års förvaltningslag innebär en utvidgning av möjligheten att överklaga jämfört med vad som har gällt tidigare.

Katia Cejie

Under år 2020 har en mer transparent terminologi rörande inkomstskatter och socialavgifter efterfrågats från flera håll. Önskemål har lyfts fram på att en terminologi bör användas som återspeglar pålagornas reella innebörd. I artikeln analyseras de skatter och socialavgifter som vanligtvis tas ut på anställdas löneinkomster. Frågorna vad som är en skatt och vad som är en socialavgift diskuteras och förslag på ny terminologi introduceras, mot bakgrund av vad som karaktäriserar de olika pålagorna. Slutsatsen dras att en låginkomsttagare i realiteten betalar åtminstone 54,21 procent i skatt och 16,21 procent i socialavgifter. Detta kan jämföras med hur detta kommuniceras i dagsläget, nämligen att skattetrycket 32 procent och socialavgifterna ca 38,42 procent.

Rune Lavin

I uppsatsen görs en jämförelse mellan den ”ettåriga” finska förvaltningsprocesslagen och den ”femtioåriga” svenska lagen. Det föreligger en stor skillnad mellan de båda lagarna i det hänseendet att den finska lagen vid två tillfällen under de senaste 25 åren kunnat förbättras och påtagligt moderniseras, medan den svenska lagen, bortsett från några enstaka detaljer, behållit sin ursprungliga utformning. Vissa delar i den finska lagen bygger på inhemska rättstraditioner, som knappast skulle kunna överföras till svensk rätt. Det finns dock också inslag av allmän förvaltningsprocessuell natur, som skulle kunna ge inspiration till en mera genomgripande översyn av den svenska lagen. Uppsatsen mynnar ut i en sammanställning av frågor, som därvid skulle kunna tas upp till övervägande.

Lars-Göran Malmberg

År 2004 lämnade Tillsynsutredningen sitt slutbetänkande (SOU 2004:100). Utredarna hade sedan direktiven lämnades år 2000 grundligt bearbetat tillsynsbegreppet såsom det utvecklats i svensk förvaltning. Ett arbete som resulterat i dels ett delbetänkande, dels en omfattande seminarieverksamhet för att bidra till en genomgripande förståelse inom den offentliga tillsynsverksamheten för utredarnas förslag. I denna artikel behandlas ingående tillsynsutredningens arbete för att fastställa innebörden av begreppet tillsyn, både huvud- och delbetänkandet. I artikeln diskuteras också regeringens skrivelse från 2009 som utgör svaret på utredarnas förslag till en tillsynslag. I artikeln vaskas de olika momenten fram som utgör tillsynens beståndsdelar och hur dessa kan applicerats på den tillsyn som nu i pandemitider genomförs vid till exempel serveringsställen. Artikeln är en fortsättning på en tidigare artikel och kommer att följas av ytterligare två i ett projekt om Effektiv tillsyn.

Michael Hellner

Torvald Larsson

Patricia Jonason

Michaela Ribbing