Tobias Andersson

Anneli Svensson

Open Access

Per Ahlin

Regeringsformen innehåller ett målsättningsstadgande i 1 kap. 2 §. Frågan är om en grundlag alls bör innehålla regler som inte är bindande och rättigheter som inte är utkrävbara. I artikeln framförs argument för att ett målsättningsstadgande, låt vara inte nödvändigtvis med nuvarande innehåll, har en viktig funktion att fylla. Det anger grundläggande värderingar, ger vägledning för hur det offentliga Sverige ska utöva sin makt, hur medborgarna ska behandlas och demokratin bevaras. Dessutom innehåller målsättningsstadgandet hänvisningar till ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, rättigheter som både internationellt och nationellt fått allt större betydelse. Internationellt handlar det om att respekt för rättigheterna kan trygga freden, nationellt handlar det om att respekt för målsättningsstadgandet kan trygga demokratin. Och demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och fred hänger ihop. Mänskliga rättigheter respekteras bäst i en demokrati, kränkningar av mänskliga rättigheter kan generera konflikt och demokratier krigar inte mot varandra.

Open Access

Johan Höök

I artikeln analyseras det rättsliga utrymmet för att delegera beslutanderätt från nämnder till tjänstemän i kommuner och regioner. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett antal domar på senare år prövat frågan när delegation är möjlig. En slutsats som kan dras av praxis är att det är beslutets konsekvenser, snarare än vilka politiska intentioner som ligger bakom det, som avgör hur stort utrymmet för delegation är. När ställningstagande ska tas till om myndighetsutövning kan delegeras är det inte avgörande om beslutet är betungande eller gynnande för den enskilde. Vid bedömningen ska vikt i stället läggas på om det från kommunens synvinkel är av rutinartad natur och i enlighet med gällande praxis. När det gäller andra beslut är delegation möjlig om beslutet inte medför stora ekonomiska eller organisatoriska effekter för kommunen eller regionen. I artikeln argumenteras också för att det finns ett behov av en större översyn av frågan om förhållandet mellan förtroendevalda och anställda.

Open Access

Rune Lavin

Artikeln innehåller en kritisk analys av den nyligen genomförda reformen att förvaltningsmyndigheters överklagbara betalningsbeslut ska betraktas som exekutionstitlar enligt utsökningsbalken. Reformen präglas av en klar strävan att resultatet ska bli så förmånligt som möjligt för det allmänna. Den som utpekas som betalningsskyldig kommer i ett klart, processuellt underläge och kan få svårt att ta till vara sina intressen. Som ett bättre alternativ till den genomförda reformen läggs det förslaget fram att beslutsmyndigheten skulle få söka hos förvaltningsrätt om meddelande av en fullgörelsedom mot den enskilde. Därigenom skulle man uppnå ett mera jämlikt rättsförhållande mellan de båda parterna.

Open Access

Andreas Pettersson

Spelar lagstiftningen och den normativa rättskälleläran någon roll i svensk socialrätt? I en kritisk granskning av mål om rätt till personlig assistans enligt LSS konstaterar Andreas Pettersson att Högsta förvaltningsdomstolen inte tillämpar lagstiftningen på det sätt som lagstiftaren har angivit i förarbetena. Den överordnade principen om att den funktionshindrade ska kunna leva som andra får stå tillbaka och tillämpas inte, trots att principen är lagfäst och att förarbetena ger klar och tydlig vägledning. Vad händer med socialrätten och funktionshinderjuridiken när Högsta förvaltningsdomstolen inte följer och respekterar de traditionella rättskällorna? I genomgången av mål om rätten till personlig assistans väcks allvarliga frågor om rättssäkerhet och förutsebarhet för enskilda.

Open Access

David Ryffé

Den rättsliga regleringen av skolväsendets ekonomiska resursfördelning är komplex och har resulterat i stor osäkerhet hos såväl praktiker som hos domstolarna. En allmänt vedertagen sanning, men med svag vetenskaplig evidens, är att skolan behöver mer resurser, men kan det inte vara så att det är ett nytt fördelningssystem som snarare är nyckeln? Medan det står kommunerna fritt att fördela medlen mellan olika skolenheter, främst baserat på socioekonomiska bakgrundsfaktorer, gäller strikt likabehandling till fristående skolor. Likabehandlingen gäller dock bara inom en och samma kommun, vilket skapar stora geografiska skillnader och eftersom det rättsliga systemet består av en rad pålagringar som tar olika hänsyn och har olika ändamål går ändamålsenligheten i hög grad förlorad. I artikeln belyses grunderna i regelverket för den kommunala resursfördelningen och de problem som uppstår för såväl sökanden, som för beslutsfattaren och för domstolarna. Kontroversen mellan offentligt och privat synliggörs genom ett regelverk fullt av motsägelser och bristande hänsyn till skolväsendets realiteter.

Open Access

Patrik Södergren

Artikeln behandlar kompetensfördelningen mellan allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol, dels i allmänhet, dels med särskilt fokus på nya bestämmelser i UB om förvaltningsbesluts verkställbarhet och HFD 2022 ref. 10 om rättegångskostnader i förvaltningsprocessen. Författarens tes är att dessa färska bidrag från lagstiftaren och HFD eventuellt kan ha en lite större betydelse för kompetensfördelningsfrågan än vad som omedelbart framgår. I artikeln konstateras att förvaltningsdomstolarnas behörighet kräver stöd i författning och att allmän domstol inte är behörig om det har anförtrotts en förvaltningsmyndighet eller en förvaltningsdomstol att ”allsidigt och slutgiltigt” avgöra en fråga. Författaren påstår att dessa principer inte har förändrats på grund av den rätt till domstolsprövning som följer av Europakonventionen eller EU-rätten. Principerna kan dock behöva frångås om rätten till domstolsprövning kräver det. Enligt författaren bör så emellertid ske endast i en situation där ingen domstol annars hade varit behörig. De nya reglerna i UB innebär en kompetensförskjutning från allmän domstol till allmän förvaltningsdomstol. HFD 2022 ref. 10 innebär å andra sidan en kompetensförskjutning åt andra hållet. Exakt vad dessa båda nyheter innebär kan dock vara beroende av hur man uppfattar det hittillsvarande rättsläget.

Ida Asplund

Mikael Hellstadius

Anna-Sara Lind

Sebastian Wejedal