Hannah Ivarsson

Anneli Svensson

Open Access

My Bergius

Artikeln behandlar det rättsliga regelverket kring prioriteringsplattformen i svensk hälso- och sjukvård. Av intresse är de rättsliga gränserna för prioriteringsplattformen i en kris likt coronapandemin. Krisen har även aktualiserat frågan om prioriteringsbeslut kan bli föremål för domstolsprövning. Möjligheten att prioriteringsbeslut kan bli föremål för domstolsprövning undersöks utifrån perspektivet om prioriteringsbeslut kan utgöra vad som inom den rättsliga terminologin benämns ”överklagbart förvaltningsbeslut” mot bakgrund av den generella överklagbarheten enligt förvaltningslagen (2017:900). Även potentiella effekter för prioriteringsplattformen givet möjligheten att överklaga prioriteringsbeslut utforskas. Statens medicinsk-etiska råd (Smer) tar i sin rapport Etiska vägval vid en pandemi från år 2020 bland annat upp prioriteringsutmaningar coronapandemin har ställt oss inför.1 De prioriteringsfrågor som tas upp i artikeln har tidigare inte diskuterats och ställer oss inför nya utmaningar. De kan i grunden påverka hur prioriteringar görs i hälso- och sjukvården, inte minst under en pandemi.

Open Access

Ann-Christine Hartzén

Denna artikel diskuterar frågan om hur sjukpenninggrundande inkomst bestäms i relation till plattformsarbetare och potentiella konsekvenser eller behov av förändringar till följd av det föreslagna plattformsdirektivet. Artikeln syftar till att belysa hur förändringar inom arbetsrättenockså kan medföra indirekta konsekvenser inom socialförsäkringsrätten. I artikeln diskuteras det föreslagna plattformsdirektivet med fokus på anställningspresumtionen, dess tillämpningsområde samt uppgiftsskyldigheten för plattformsföretagen. Därefter tas relevanta regleringar i SFB rörande beslut om SGI upp till diskussion för att dels fastställa den rättsliga innebörden av dessa regleringar och dels analysera hur anställningspresumtionen kan påverka tillämpningen av reglerna. Genom den rättsliga utredningen tydliggörs hur den praktiska tillämpningen av regelverket fungerar. Det tar diskussionen vidare kring eventuella konsekvenser av anställningspresumtionen i relation till Försäkringskassans beslut rörande enskilda försäkringstagares SGI. Avslutningsvis konstateras att förändringar på arbetsmarknaden som medför arbetsrättsliga förändringar också ger följdeffekter inom socialförsäkringsrätten. För att säkerställa att plattformsarbetare får tillgång till de förbättringar avseende arbetsvillkor och socialt skydd som plattformsdirektivet eftersträvar kommer det också att behövas förändringar inom socialförsäkringsrätten. Den nuvarande situationen där begrepp såsom arbetstagare, uppdragstagare, inkomst från anställning, inkomst från annat förvärvsarbete och behovsanställda förekommer i olika rättsliga sammanhang skapar också brister avseende rättssäkerheten och förutsebarheten för enskilda försäkringstagare. Särskilt problematisk är inkonsekvensen inom SFB där steg ett i ett försäkringsärende, det vill säga fastställandet av SGI, hanteras utifrån klassificering av inkomst snarare än personens arbetsrättsliga status, medan efterkommande steg avseende bedömningen av personens rätt till exempelvis sjukpenning relaterar till personens arbetsrättsliga status.

Open Access

Sara Lundberg

Könsfördelningen på juristutbildningen har på 150 år förändrats radikalt. Kvinnor har gått från att vara portade från högre utbildning till att idag vara i majoritet. Detta innebär en juristkår med allt färre män. Är detta ett problem, och är det i så fall ett rättsligt problem? I artikeln belyses frågan ur ett skolrättsligt perspektiv, där målsättningen om den likvärdiga skolan kritiskt granskas. Syftet med artikeln är att ge ett konkret exempel på hur barns rättigheter i skolan kan problematiseras utifrån lärosätenas svårigheter att skapa en jämställd, och för befolkningen i stort representativ, rekrytering av studenter. Med avstamp i denna analys argumenterar författaren för att könsfördelningen på juristprogrammen är ett rättsligt problem, men framför allt ett skolrättsligt sådant. En slutsats är att individuella rättigheter är ett trubbigt och komplext juridiskt verktyg som kan komma att gynna vissa grupper mer än andra.

Open Access

Mauro Zamboni

It is true that recent decades have seen, in particular in the Western and Western based legal system, a decline of importance of positive law as a regulatory tool. However, from the legal discourse perspective, national legislative law and its drafting still retain a central role. Looking at the Swedish example, this article investigates how the Scandinavian country has structured a rather articulated and well-developed legislative process. However, despite this central role in the law, the Swedish legislative drafting is characterized for being mainly based on often unwritten and quite well hidden constitutional practices rather than on clear and explicit constitutional provisions. These features of the Swedish legislative drafting are inconsistent, when juxtaposed to the general and very strong legal principle overseeing the work of the public actors in the Scandinavian country: the transparency of their activities in the eyes of the ordinary citizens.

Martina Axmin

Jesper Blomberg, Elisabeth Werner

Johanna Chamberlain

Rune Lavin

Ruth Mannelqvist