Ragnar Fahlin Strömberg

Sara Johannesson

JO:s beslut under aktuell period har bl.a. behandlat långsam och bristande handläggning av ärenden om personlig assistans respektive barnutredningar. JO har vidare granskat Skolinspektionens användning av möjligheten att ansöka om utdömande av vite när en huvudman inte följer ett vitesföreläggande. JO har i ett ärende riktat kritik mot att en kommunal nämnd inte överlämnade ett överklagande av ett beslut om förskoleplacering till överinstansen förrän efter åtta månader. JO har i ett beslut tagit upp frågan om när ett förvaltningsbeslut bör fattas skriftligt. JO har också uttalat sig kritiskt om Migrationsverkets handläggning av ärenden om dröjsmålstalan enligt förvaltningslagen efter att en domstol förelagt verket att snarast avgörande ett ärende. JO har i ärenden som rör Polismyndigheten riktat kritik bl.a. i fråga om ett beslut om ett gripande av en misstänkt respektive ett beslut att utfärda ordningsbot, trots bristande rättsliga förutsättningar. JO har kritiserat kriminalvårdsanstalter för bristande hantering av en gravid intagen och av en intagen med skyddade personuppgifter, samt för att i flera fall ha avskilt intagna trots att rättsliga förutsättningar för det saknades.

De beslut som refereras nedan finns i sin helhet på JO:s webbplats: https://www.jo.se.

Open Access

Nick Dimitrievski

Sverige är på väg mot en välfärdsstat med ett ökat behov av privata donationer och ett närmare samarbete med filantroper, välgörenhetsorganisationer och ideell sektor. I en sådan samhällelig utvecklingsprocess skulle det kunna finnas utrymme för införandet av exempelvis välgörenhetsapotek.

Regleringen som styr tillståndsprövning, prissättning (handelsmarginal) och tillsyn av apoteksmarknaden hanteras av olika myndigheter. Bestämmelserna på området är spridda i olika författningar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Det är därmed svårt att få en samlad bild av den rättsliga regleringen på området. Det anförda utgör starka skäl för att rättsområdet ges vetenskaplig uppmärksamhet.

Syftet med undersökningen är att rättsdogmatiskt analysera regleringen av apoteksmarknaden. Denna artikel ska dock bara ses som en förstudie som på ett begränsat utrymme tentativt granskar några centrala frågor kring tillståndsprövning, handelsmarginal samt tillsyn av apoteksmarknaden. Ett viktigt forskningsfynd är att nuvarande reglering inte hindrar uppstarten av välgörenhetsapotek. En intressant iakttagelse är att apoteksmarknaden, som i stor utsträckning är prisreglerad, har en relativt konkurrenskraftig handelsmarginal. Undersökningen visar att det är starkt påkallat inte bara med en utvärdering av den regelgivning med koppling till apoteksmarknaden som sker på riksdagsnivå, utan också en samlad översyn av den regel- och beslutsproduktion som sker inom Läkemedelsverket samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsynsområden.

Open Access

Patrik Emblad, Wanna Svedberg Andersson

I denna artikel undersöker vi reseavdragets implikationer för jämställdheten ur ett rättsvetenskapligt perspektiv. Undersökningen omfattar både reseavdragets utformning och tillämpning. Med ”tillämpning” menar vi emellertid inte domstolars tillämpning, utan regeladressaternas tillämpning. Närmare bestämt handlar det om den tillämpning som kvinnor och män som grupp medvetet eller omedvetet gör av reseavdragsreglerna då de yrkar på reseavdrag i sina deklarationer. Vi kallar denna tillämpning för subjektstillämpning.

Undersökningen bygger på ett omfattande statistiskt material som täcker perioden 2000–2023. Studien bidrar med en uppdaterad lägesbild av den könsmässiga fördelningen av gjorda reseavdrag i Sverige. Genom att sätta in vår analys i ett längre tidsperspektiv identifierar vi både kontinuiteter och förändringar i mönstret. Vi visar även på bakomliggande orsaker till dessa förändringar och diskuterar deras betydelse ur ett genusrättsvetenskapligt perspektiv.

Våra resultat visar att reseavdraget alltjämt är ojämställt fördelat mellan könen, men att skillnaden har minskat över den studerade perioden. Vi identifierar flera förklaringar till denna utveckling. En av de mest framträdande förklaringarna är att föräldraledighet tas ut mer jämställt, vilket förstås är positivt ur jämställdhetssynpunkt. En annan framträdande förklaring till den minskande skillnaden i gjorda reseavdrag mellan kvinnor och män är att kostnaderna för kollektivtrafik har ökat snabbare än kostnaderna för bilresor, vilket missgynnar kvinnor eftersom kvinnor reser kollektivt i större utsträckning än män. Denna bakomliggande förklaring är därför negativ för jämställdheten. Mot bakgrund av strukturella inkomstskillnader mellan kvinnor och män skapar reseavdraget dessutom ekonomiska incitament att upprätthålla traditionella könsroller.

Open Access

Mats Melin

Domstolar och lärosäten är samhällsinstitutioner som bör ha en hög grad av oberoende i förhållande till den politiska makten. I Sverige har de emellertid en svag rättslig och institutionell ställning. Regleringen i grundlag är rudimentär och i lag mera allmänt hållen medan regleringen på förordningsnivå är mera omfattande och detaljerad. Domstolarna har tidigare betraktats som närmast en särskild gren av förvaltningen och universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter under regeringen. För domstolarnas del råder numera enighet om oberoendet bör stärkas, både rättsligt och institutionellt. En parlamentarisk utredning har lämnat eniga förslag och en lagstiftningsprocess pågår. Det är dags för en motsvarande ansats för akademins del. Det behövs en bred parlamentarisk och förutsättningslös utredning om hur universitetens autonomi kan stärkas. Bör de även fortsatt vara statliga myndigheter med förstärkt oberoende eller bör de ges en egen offentligrättslig organisationsform?

Open Access

Jaan Paju

Artikeln belyser hur nutida rättsutveckling kräver en förståelse av juridiken som ett system som består av lager på lager där nationell rätt har att samverka med unionsrätt, EKMR, internationella konventioner och överordnade principer. Genom personuppgifts- och yttrandefrihetsfrågor illustreras hur europeisk praxis i ökande grad nu omformar den svenska förståelsen av yttrandefriheten. Vidare diskuteras hur EU-domstolens skiftande tolkningar av unionsmedborgarskapet kan skapa rättslig osäkerhet och påverka tilliten till dömande makt, något som nu sker i USA. I detta sammanhang diskuteras hur brister i den svenska lagstiftningskedjan, såsom snäva direktiv, korta remisstider och begränsad hänsyn till Lagrådets kritik, kan riskera att försvaga den inhemska tilliten till den lagstiftande makten. Artikeln framhåller här behovet av empiriska studier för att klarlägga om dessa tendenser är temporära eller strukturella. Sammanfattningsvis framträder en rättsordning där allt är inte vad det synes vara och där rättsvetenskaplig analys är och förblir central för att synliggöra den komplexa och ofta motstridiga systematik som ger juridiken sitt sammanhang.

Carl Lebeck

Patrik Södergren

Karl Harald Søvig