Emelie Liljeberg

Johanna Cervin-Ellqvist, Sara Johannesson

JO:s beslut har under aktuell period bl.a. behandlat långsam handläggning av ansökningar om färdtjänsttillstånd, av ett mål om arbetslöshetsersättning och av utlämnande av e‑postloggar, samt en överförmyndares långsamma granskning av årsräkningar från ställföreträdare. I fråga om tillämpning av tryckfrihetsförordningen och regelverket om utlämnande av allmän handling har JO uttalat sig om hur en myndighet ska agera för att bereda en enskild möjlighet att avbilda handlingar på plats. Ett beslut behandlar en myndighets skyldighet att pröva en enskilds begäran om att ta del av handlingar enligt förvaltningslagens bestämmelser om partsinsyn. JO har kritiserat Kriminalvården för att i strid med anonymitetsskyddet på eget initiativ ha informerat en person om att handlingar begärts ut om honom och lämnat ut namnet på den som gjort framställningen. Vidare understryker JO i ett beslut att en domstol måste ha rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas när det framkommer information om att ett vittne, en part eller någon annan har skyddade personuppgifter. På området yttrandefrihet handlar två beslut om att en rektor kränkt en anställds yttrandefrihet. I det ena fallet var det fråga om synpunkter på ett meddelande den anställde lagt ut på en lärplattform och i det andra fallet att en anställd hade talat med en tillsynsmyndighet.

De beslut som refereras nedan finns i sin helhet på JO:s webbplats: www.jo.se.

Tom Madell, Patrik Södergren

Föreliggande artikel är en fortsättning på den serie av rättsfallöversikter som tidigare presenterats i tidskriften. I likhet med vad som kunnat konstateras i föregående framställningar är det i vissa fall svårt att avgränsa vad som faller inom det offentligrättsliga området och som därför också bör ingå i översikten. Vad gäller de av oss gjorda avgränsningarna och motiven för dessa, se tidigare framställningar. Systematiken följer huvudsakligen den som använts tidigare.

Open Access

Tormod Johansen, Per Molander

Under senare decennier har privata aktörer i ökande utsträckning involverats i offentlig verksamhet, ibland även i myndighetsutövning. Det väcker grundläggande frågor om rättssäkerhet och opartiskhet, särskilt när kommersiella intressen påverkar beslutsfattandet. Denna artikel analyserar villkoren för när och hur myndighetsutövning kan överlämnas till privata subjekt, med särskilt fokus på betydelsen av monopol, tillsyn och riskerna med bias i konkurrensutsatta verksamheter som skola, sjukvård och bilprovning.

Open Access

David Ryffé

Artikeln analyserar delegation inom kommunal verksamhet med särskilt fokus på delegationsförbudet för ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt enligt kommunallagen. Delegation utgör ett centralt styrinstrument i den kommunala organisationen och möjliggör ett effektivt beslutsfattande, men markerar samtidigt gränser för när beslut av demokratiska skäl ska fattas av politiskt ansvariga organ. Dessa gränsdragningar aktualiserar grundläggande frågor om intern maktfördelning, politiskt ansvar och rättssäkerhet.

Genom en systematisk genomgång av äldre och nyare praxis från domstolar och Justitieombudsmannen analyseras hur bedömningen av vad som utgör ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt i ökande utsträckning präglas av ett funktionellt perspektiv. Avgörande är inte i första hand beslutets ingripande karaktär för den enskilde, utan dess betydelse för kommunens övergripande styrning, ansvarsfördelning och långsiktiga inriktning. Analysen visar vidare att denna bedömning får olika innehåll inom skilda kommunala verksamhetsområden, särskilt inom socialnämndens respektive byggnadsnämndens verksamhet.

Artikeln behandlar även rättsverkningarna av fel i delegation och beslutsfattande, med fokus på skillnaden mellan beslut som fattas utan behörighet och därmed utgör nulliteter, och beslut som är formellt giltiga men materiellt lagstridiga. Genomgången visar att delegationsförbudets praktiska betydelse i stor utsträckning realiseras genom efterhandskontroll, snarare än genom preventiva mekanismer. Sammantaget bidrar artikeln till en fördjupad förståelse av delegationsförbudets funktion, räckvidd och demokratiska innebörd i den kommunala förvaltningen.

Open Access

Urban Nuldén, Ann-Sophie Sallander

I artikeln undersöks hur rättsordningen skulle kunna utveckla regler i takt med den digitala transformationen utan att fastna i Collingridge-dilemmat, det vill säga att reglera för tidigt med otillräcklig kunskap eller för sent när förändringar blivit svåra att genomföra. Syftet är att analysera hur digitala tvillingar och regulatoriska sandlådor potentiellt kan användas för att skapa en mer flexibel, lärande och kunskapsbaserad regelgivning samt att identifiera de rättsliga förutsättningarna för ett sådant arbetssätt.

Artikeln bygger på rättsdogmatisk metod i kombination med teoretiska perspektiv från adaptiv styrning och regulatorisk experimentering. Genom en tvärvetenskaplig ansats, där juridik och informatik samspelar, utvecklas ett iterativt arbetssätt där digitala tvillingar används för simulering och analys i en virtuell miljö och regulatoriska sandlådor för kontrollerad testning i verkligheten. De två verktygen utgör tillsammans en potentiell modell för empiriskt grundad och evidensbaserad regelutveckling.

Analysen visar att arbetssättet skulle kunna förena innovation och rättssäkerhet, under förutsättning att vissa rättsliga krav uppfylls: tydligt lagstöd för försöksföreskrifter, rättsmedel för berörda aktörer, objektiva urvalskriterier samt skydd för integritet och konkurrensneutralitet. Artikeln visar också att juridiken inte enbart fungerar som en begränsning, utan skulle kunna bli en möjliggörare för adaptiv och kunskapsbaserad styrning.

Genom att harmonisera teknikens möjligheter med rättsstatens krav skulle digitala tvillingar och regulatoriska sandlådor kunna bidra till en lärande rättsordning där innovation och rättssäkerhet förstärker varandra.

Open Access

Ulf Vannebäck

Förändringar i klimatet utmanar samhället såväl fysiskt som rättsligt. Den reglering inom den speciella fastighetsrätten som blir tillämplig vid klimatanpassning av fastigheter är till stora delar tillkommen innan klimatfrågor var i fokus och frågor om ansvarsfördelning vid klimatanpassningsåtgärder kan inte fullt ut hanteras inom ramen för de befintliga reglerna. Ansvarsfördelningen har lyfts i ett antal offentliga utredningar där en aspekt varit vilket ansvar som kan läggas på enskilda fastighetsägare. Vid fördelning av ansvar mellan det allmänna och enskilda fastighetsägare kommer grundläggande offentligrättsliga principer att aktualiseras. I artikeln är syftet att analysera hur den enskilda fastighetsägarens ansvar för klimatanpassningsåtgärder förhåller sig till den kommunala likställighetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Likställighetsprincipen bedöms inte utgöra ett stort hinder mot att fördela ett större ansvar på enskilda fastighetsägare medan proportionalitetsprincipen, även med nya bestämmelser om ansvarsfördelning, ses som väsentligt mer utmanande.

Torvald Larsson