Jack Hillerström-Forsyth

Anneli Svensson

Open Access

Rune Lavin

Artikeln är till viss del en uppföljning av tredje upplagan av författarens kommentar till Viteslagstiftningen. Kommentaren sträcker sig fram till och med år 2016. Med ”nyare rättspraxis” avses i artikeln rättsfall som hänför sig till åren 2017-2021. Rättsfallen har huvudsakligen hämtats från databasen Vägledande avgöranden. Fallen sätts in i sitt sammanhang och analyseras ingående. Författaren gör avslutningsvis en egen utvärdering av fallen och pekar ut vad som är nytt och värdefullt för den fortsatta rättstillämpningen. I fråga om utgången och uttalanden i vissa andra mål kan författaren vara kritisk eller ge uttryck för tveksamheter.

Open Access

Louise Holm, Rebecka Lorentzon, Sebastian Wejedal

Ett flertal internationella studier har visat att det typiskt sett går bättre för enskilda parter som har tillgång till ett juridiskt ombud i en domstolsprocess, jämfört med parter som för sin egen talan. I artikeln undersöks om en sådan s.k. ombudsfördel (“lawyer advantage”) också kan påvisas i den svenska förvaltningsprocessen: Föreligger ett beroende mellan variablerna tillgång till ett ombud å ena sidan, och framgång i processen å andra sidan? Baserat på ett slumpmässigt urval av ca 3 500 avgöranden i upphandlings-, LSS- och skattemål, besvaras frågan jakande: oddsen att vinna bifall är 4,78 gånger så stor för en part som har ombud jämfört med en part utan ombud. Mot bakgrund av den empiriska studiens resultat problematiseras att enskilda vanligtvis tvingas att processa ensamma i förvaltningsmål, därför att ombudskostnader inte ersätts – en ordning som hittills har legitimerats med påståendet att enskilda “saknar behov” av ombud i tvister med stat och kommun.

Open Access

Lars-Göran Malmberg

I artikel diskuteras frågan om en anmälare av ett ärende till en myndighet eller nämnd ska vara att betrakta som part i ärendet. Fråga har aktualiserats genom ett ärende hos Nämnden för prövning av oredlighet i forskning där anmälarna inte ansetts ha partsbehörighet. Frågan om vad som krävs för att en anmälare ska betraktas som part i ett anmälningsärende och betydelsen av saklegitimation utreds i artikeln. Vidare behandlas nämndens inställning till anmälare och de uttalanden i förarbetena till lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning som pekar mot att partsfrågan inte kan lämnas obehandlad av nämnden.

Reb Kerstinsdotter

Jane Reichel