Nummer 2024 2
- PRAXIS
-
Från Högsta förvaltningsdomstolen. December 2023–januari 2024
-
Från JO. Oktober–december 2023
JO behandlar i flera beslut under den aktuella perioden hur beslut och andra skriftliga uttalanden av en myndighet ska utformas och innebörden av grunderna för god förvaltning. Regeringsformens och förvaltningslagens krav på legalitet, saklighet och opartiskhet i offentlig verksamhet tas upp från olika perspektiv. JO har också bedömt att grundläggande rättigheter om skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp respektive för den personliga integriteten och privatlivet i vissa fall inte har respekterats av företrädare för det allmänna. JO har vidare haft anledning att uttala sig om vilka krav som kan ställas på handläggningen av ärenden, på tillgänglighet och service samt på dokumentation av uppgifter och motivering av beslut. JO:s granskning har också omfattat repressalieförbudets räckvidd och innebörden av begreppet rättslig angelägenhet. JO har sett skäl att framhålla att det finns en rättighet för den som är frihetsberövad att skriva till JO utan hinder av restriktioner, samt en skyldighet för myndigheter att bidra till JO:s granskning genom att lämna begärda uppgifter.
De beslut som refereras här finns att läsa i sin helhet på JO:s webbplats https://www.jo.se/. Där finns också fler beslut från den aktuella tidsperioden. -
Offentlig rätt i allmän domstol 2002–2006
- ARTIKLAR
-
Rättsliga förutsättningar att reglera fiske i Sveriges territorialhav för att främja miljön och det småskaliga kustfisket. Del 1. Om utflyttning av trålgräns
Ulf Bergström, Anna Christiernsson, David Langlet
Under senare tid har mycket kritik riktats mot det storskaliga strömmingsfisket i Östersjön. Det anses medföra risker både för miljön och för det småskaliga kustfisket. Av denna anledning har en omfördelning av fiskemöjligheter samt en utflyttning av trålgränsen föreslagits. I två artiklar, del 1 och 2, analyserar vi rättsliga förutsättningar för att genomföra dessa två åtgärder i Sveriges territorialhav. I den första delen behandlar vi frågan om utflyttning av trålgräns och särskilt medlemsstaters handlingsutrymme enligt EU-rätten, givet EU:s exklusiva kompetens, att införa förbud som också träffar andra staters fiske. I den andra delen behandlar vi frågan om omfördelningar av fiskemöjligheter och särskilt medlemsstaters handlingsutrymme enligt EU-rätten att anta en nationell metod för fördelning av fiskemöjligheter som innebär en ojämlik behandling av nationella fiskefartyg. Sammanfattningsvis visar analyserna i den första delen att det föreligger ett relativt stort utrymme för Sverige att anta nationella fiskeregler av miljöskäl i territorialhavet, även i områden där andra stater har tillträde, samt att åtgärder inte förutsätter fullständig vetenskaplig säkerhet om åtgärdernas effekt eller att åtgärderna ensamt säkerställer målen. En annan slutsats är att åtgärder som antas av stater i enlighet med bemyndigande i EU-rätten gäller före de bilaterala fiskeavtalen mellan medlemsstater vid eventuella konflikter.
-
Om tolkning och tillämpning av barnets bästa i förhållande till svensk skolpliktslagstiftning
Artikeln handlar om tolkning och tillämpning av reglerna om tillstånd att fullgöra skolplikten på annat sätt än vad som annars gäller enligt skollagen (2010:800). Analysen utgår från det ”glapp”, mellan implementering och innehåll, som uppmärksammats inom kritisk barnrättsforskning när det kommer till barns rättigheter. Mycket fokus har legat på implementering, nu senast genom att inkorporera barnkonventionen, men innebörden av barns rättigheter i relation till skola och utbildning, och hur de förhåller sig till svensk skollagstiftning har inte lyfts fram lika tydligt.
Artikeln visar att det föreligger stora skillnader mellan barnkonventionen och svensk skollagstiftning när det gäller barns rättigheter i relation till skolplikt och utbildning och att dessa skillnader skulle kunna påverka vid en bedömning av barnets bästa i ärenden om tillstånd att fullgöra skolplikten på annat sätt. Domstolarna gör däremot inte någon bedömning av barnets bästa i de ärenden som studerats, varken innan eller efter inkorporeringen av barnkonventionen. Därmed får inte heller innehållet i barnkonventionen, och de skydd som konventionen ska ge för att varje barn ska få sitt individuella bästa utrett och beaktat, något reellt genomslag.
- RÄTTSFALLSKOMMENTAR
-
HFD 2023 ref. 21. Något som hjälper eller stjälper? Om HFD:s (miss)uppfattning av godmanskapens funktion
-
HFD 2023 ref. 33. Fråga om domstols utredningsansvar i mål om vård enligt LVU när socialnämnden i ansökan om vård har utelämnat detaljer i ett barns berättelse med hänvisning till sekretess
-
HFD 2023 ref. 29. Enbart det förhållandet att en person som är misstänkt för brott är under 15 år har inte ansetts innebära att det är av synnerlig vikt för denne eller dennes närstående att uppgifter om vederbörandes identitet inte lämnas ut till den som lidit skada av brottet
-
HFD 2024 ref. 4. Vite i ett föreläggande, som gäller omedelbart, får inte dömas ut, innan föreläggandet fått laga kraft. Plenimål
-
HFD 2023 ref. 54 I och II. Integritetsskyddsmyndighetens beslut att inte utreda ett klagomål vidare respektive att avsluta ett tillsynsärende utan åtgärd är överklagbara
-
HFD 2024 ref. 5. Beslut i mål om vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
- ANMÄLD LITTERATUR
-
Anmälan. Rasmus Grønved Nielsen, Aftaler & Forvaltningsret; Introduktion til forvaltningskontraktsretten, Karnov Group 2023