Marlene Frånberg

Sara Johannesson

Open Access

Fredrik Benndorf, Clarence Eliasson, Nils-Bertil Morgell

Från och med den 1 mars 2025 har Försäkringskassan möjlighet att ansöka om och få ett beslut om betalningssäkring verkställt (se SFS 2025:39). Syftet med reformen är att säkerställa att myndigheters beslut om återkrav av en felaktigt utbetald ersättning kan verkställas på ett effektivt sätt. Bestämmelser om betalningssäkring finns sedan årtionden beträffande skatte- avgifts- och tullfordringar. Syftet med denna artikel är först och främst att uppmärksamma reformen. I artikeln beskrivs bakgrunden till reformen, förutsättningarna för Försäkringskassan att få en betalningssäkring till stånd, hur ett beslut om meddelas och hur ett beslut om betalningssäkring verkställs. Avslutningsvis redovisar vi vår uppfattning om i vilken mån reformen kommer att få önskad verkan.

Open Access

Richard Croneberg

I takt med att generativ AI har blivit både bättre och mer lättillgänglig har skriftliga examinationsformer såsom uppsatser och hemtentamen börjat ifrågasättas.1 Med stöd i den traditionella synen på generativ AI som ett otillåtet hjälpmedel, där studenten genom tekniken inte själv formulerar de skriftliga inlämningarna som ska bedömas, beklagar sig lärarkollegor över hur skrivuppgiften urholkas och riskerar att bytas ut som examinationsmoment. Samtidigt som examinatorerna oroar sig över att studenterna använder generativ AI så speglar sig samma oro hos studenterna. Utifrån en många gånger obefogad rädsla för att inte kunna ge lika välartikulerade och välgrundade svar som de studiekamrater som använder generativ AI i smyg, finns det en risk att studenter som examineras genom olika skrivmoment lätt kan lockas till att använda den nya tekniken. I mötet mellan denna dubbelriktade oro uppstår ett ökat tryck på att omvärdera examinationsformen, där behovet av att kontrollera vilka hjälpmedel som studenterna använder när de formulerar sina svar riskerar att styra hur utbildningen är pedagogiskt upplagd. I syfte att föregripa denna utveckling diskuterar jag i följande bidrag hur man kan behålla och utveckla det inlärnings- och examinationsmoment som skrivuppgiften inbegriper genom ett föreslå ett par olika sätt man kan anpassa juristutbildningen till den nya tekniken.

Open Access

Torvald Larsson

Den 14 februari 2025 hölls vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet en konferens på temat kompetensfördelningen mellan allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol. Konferensen arrangerades av Nätverket för förvaltningsprocessrätt och Lunds universitet. Som talare medverkare domare verksamma inom rättskipningen i Sverige och Finland samt forskare. Bland åhörarna fanns företrädare för rättskipningen, förvaltningen, advokatbyråer och akademin. I artikeln återges huvuddragen i de anföranden som hölls under konferensen.

Open Access

Rune Lavin

När den gällande förvaltningslagen trädde i kraft den 1 juli 2018 innebar detta bl.a. att vi fick vår första allmänna bestämmelse om förvaltningsbesluts överklagbarhet. I artikeln beskrivs hur de allmänna förvaltningsdomstolarna påverkats av den nya regeln i sin rättskipning. Vidare har Högsta förvaltningsdomstolen i sin rättspraxis under senare år skapat vissa nya förutsättningar för ett besluts överklagbarhet. I artikeln görs försök att klargöra hur dessa i sin tillämpning kan försvåra bedömningen av överklagbarhetsfrågor. Artikeln utmynnar i ett förslag om en egen överklagbarhetsregel i förvaltningsprocesslagen.

Open Access

Yana Litins’ka

Covid-19-pandemin aktualiserade frågor om smittskyddsåtgärder inom äldreomsorgen, särskilt i relation till isolering av äldre. Denna artikel undersöker de rättsliga hinder som finns för att införa isolering – förstådd som ett krav på minimala kontakter med omgivningen – som åtgärd för att begränsa smittspridning på äldreboenden. Artikeln söker i synnerhet besvara frågan om vissa isoleringsåtgärder för att begränsa smittspridning under pandemin innebar inskränkningar av rätten till rörelsefrihet enligt 2 kap. 8 och 20 §§ regeringsformen (RF), samt i vilken mån det fanns stöd i lag för sådana åtgärder.

Resultaten visar att begreppet ”isolering” saknar en enhetlig juridisk definition och att smittskyddsåtgärder enligt smittskyddslagen (2004:168) sällan tillämpades inom äldreomsorgen under pandemin. I stället infördes åtgärder såsom besöksförbud och faktiska begränsningar av de äldres rörelsefrihet, ofta utan lagstöd. Analysen klargör att vissa åtgärder bör betraktas som inskränkningar av rörelsefriheten enligt 2 kap. 8 § och 2 kap. 20 § regeringsformen och därför endast kan beslutas genom lag, inte genom regeringsbeslut eller myndighetsföreskrifter.

Vidare visar klagomål till IVO att äldre i vissa fall förhindrades att lämna sina rum eller umgås med andra boende, vilket tyder på att tvångsåtgärder användes utan stöd i lag. Den brist på rättsligt skydd som detta avslöjar väcker frågor om rättssäkerhet och äldreomsorgens beredskap inför framtida hälsokriser. Artikeln argumenterar för att dagens regelverk är otillräckligt för att hantera smittspridning i äldreomsorgen på ett rättssäkert sätt.

Titti Mattsson

Artikeln återger, med några smärre ändringar, författarens föreläsning vid installationen som Pufendorfprofessor vid Lunds universitet den 7 februari 2025. Samuel Pufendorf (1632–1694) var en tysk jurist och teolog, sedermera professor vid Lunds universitet. Professuren möjliggörs tack vara Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser.1 Pufendorfprofessuren kan innehas av en professor vid Lunds universitet inom ämnena ekonomi, politisk filosofi och rättsvetenskap. Den innehas för en period av fyra år. Innehavaren av professuren ska ägna sin tid år forskning och handledning av forskarstuderande. Den övergripande arbetsuppgiften som Pufendorfprofessor innebär att verka i Pufendorfs anda och sträva efter en fredlig ordning. Samuel Pufendorf var mycket engagerad i internationell rätt, relationer mellan stater och världsordningen men också i frågor som rörde nationen Sverige.

Per-Ola Wiklander

Vera Yllner

Martina Axmin

Joakim Nergelius