Emil Alfredsson

Johanna Cervin-Ellqvist, Sara Johannesson

JO har kritiserat flera myndigheter i förhållande till de grundläggande fri- och rättigheterna i regeringsformen. Ett beslut gällde att en förskola genomförde en aktivitet (s.k. pridetåg) som kunde ge barns vårdnadshavare uppfattningen att barnen tvingades att delta i en meningsyttring. Ett annat beslut gällde en skolas utformning av ordningsregler om kroppsvisitation. En kommun kritiserades för att ha installerat en IR-sensor i en kvinnas lägenhet i ett särskilt boende utan samtycke till åtgärden.

Flera av de meddelade besluten berör Kriminalvården. De handlade bl.a. om intagnas hälsosituation och dubbelbeläggning, hanteringen av paket till intagna och att en intagen ansågs ha brutit mot interna regler genom att framföra missnöje med en långsam handläggning.

Därutöver har JO uttalat sig om bl.a. att en myndighet under flera år uppmanat enskilda att betala en registreringsavgift trots att ärendena i fråga är avgiftsfria och att en annan myndighet i vissa ärendetyper tagit fram två olika versioner av samma beslut.

De beslut som refereras nedan finns i sin helhet på JO:s webbplats: www.jo.se.

Open Access

Håkan Gustafsson, Sebastian Wejedal, Allison Östlund

Artikeln analyserar kravet på föräldrars insikt, vilket framträder som ett oskrivet ’rekvisit’ i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Trots att begreppet insikt inte återfinns i lagtext eller finns utvecklat i förarbeten och praxis, påvisar artikeln att avsaknaden av insikt tillmäts avgörande betydelse vid beslut om upphörande av tvångsvård.

Med utgångspunkt i en tidigare intervjustudie med professionella aktörer – i vilken konstaterades att insikt har funktionen av ett oskrivet ’rekvisit’ vid tillämpningen av LVU – redovisas här en uppföljande undersökning av underrättsavgöranden. Artikeln systematiserar hur insiktskravet omskrivs i domskälen och sammanfogar resultaten från delstudierna i en teoriram som baseras på distinktionen mellan händelseanalys (bakåtriktad förståelse av incidenter) och riskanalys (framåtriktad bedömning av skaderisker).

Resultaten visar att domstolarna kräver att föräldrar inte endast medger tidigare missförhållanden, utan även uppvisar en reflexiv genuin förståelse av orsaker och konsekvenser. Insikt knyts till ansvarstagande, förändringsvilja och förmåga till riskbedömning. Här uppstår ett insiktsdilemma: föräldrar förväntas anlägga ett utifrånperspektiv på sin livssituation, medan deras egna förklaringar ofta tar utgångspunkt i en situerad och kontextuell förståelse. Artikeln synliggör hur föreställningar om föräldraförmåga och ansvar strukturerar bedömningen och hur ett osynligt ’rekvisit’ därigenom ges avgörande betydelse.

Open Access

Katarina Hyltén-Cavallius

Den 6 juni 2026 trädde en omfattande reform av svensk medborgarskapslagstiftning i kraft. Hemvistkravet har höjts från fem till åtta år, ett försörjningskrav har införts, kraven på hederligt levnadssätt har skärpts och godkända provresultat i svenska språket och i kunskap om det svenska samhället har blivit obligatoriskt. Mot Lagrådets uttryckliga avrådan och i kontrast till förslaget i den underliggande utredningen SOU 2025:1, har den svenska lagstiftaren valt att införa de nya kraven för förvärv av svenskt medborgarskap utan övergångsbestämmelser för de drygt 100 000 medborgarskapsärenden som låg öppna hos Migrationsverket i maj 2026. Förevarande artikel argumenterar för att avsaknaden av övergångsbestämmelser för pågående ärenden om medborgarskapsförvärv väcker frågor i unionsrättsligt perspektiv. EU-domstolen har i flera avgöranden bekräftat unionsrättens tillämplighet och påverkan på förlust såväl som på förvärv av nationellt medborgarskap i en medlemsstat, då detta styr individens tillgång till unionsmedborgarskapet, vilket följer av ett sådant nationellt medborgarskap enligt artikel 20.1 FEUF. Därför aktualiserar den svenska medborgarskapsreformen unionsrättsliga principer som rättssäkerhet och berättigade förväntningar, samt rätten till god förvaltning. Hanteringen av de pågående ärendena hos Migrationsverket vid tidpunkten för den svenska medborgarskapsreformen ikraftträdande bör prövas unionsrättsligt, eftersom den nationella förvaltningsrätten och processuella autonomin omgärdas av unionsrättsliga krav i ärenden och mål som aktualiserar unionsmedborgarskapets grundläggande ställning.

Open Access

Rune Lavin

Författaren har gjort en systematisk genomgång av HFD:s rättspraxis för år 2025 och därvid plockat ut fall av förvaltningsprocessrättsligt intresse. Han behandlar i artikeln sex av de nio förvaltningsprocessrättsliga fall som undersökningen gav upphov till. Fallen presenteras under rubrikerna omröstning i förvaltningsdomstol, förvaltningsbesluts kännetecken, överklagandeförbud, partssuccession samt utredningsansvar och bevisning. För varje rättsfall beskrivs det tidigare rättsläget, prejudikatets innebörd och de slutsatser som man bör kunna dra av HFD:s uttalanden.

Open Access

Santa Slokenberga

Artificial intelligence, as a field of technology, has advanced significantly over the last decade. Although it has not reached its peak, it has already found its place in Swedish healthcare, including in patient care. It is therefore highly desirable to clarify how the law addresses AI in healthcare in Sweden. However, comprehensive insights remain quite limited. This article aims to fill this gap and explore the existing legal building blocks for the use of AI in healthcare. It highlights the scope and limitations of applicable laws in ensuring patient protection, as well as the complex interplay between EU law on the quality and safety of AI in healthcare, on the one hand, and national healthcare regulation, on the other. It puts forward a four-tier model for integrating EU requirements surrounding AI in the Swedish standard of care, science and proven experience, and shows how informed consent elements can support disclosure of AI use in patient care. Finally, it illuminates the challenges that emerge when integrating AI into patient care in Sweden and indicates areas for further legal inquiry to enhance legal certainty in the field.

Jesper Blomberg

Johan Holm

Per-Ola Wiklander

Lena Enqvist