Marlene Frånberg

Sara Johannesson

Här följer ett urval av JO:s beslut under aktuell period. JO har i ett beslut funnit anledning att understryka vikten av att JO inom ramen för sitt tillsynsuppdrag ska få föra enskilda samtal med frihetsberövade. Detta mot bakgrund av att JO-ämbetet är en del av det konstitutionella skyddet för den enskildes grundläggande fri- och rättigheter. Ett annat beslut rör frågan om skydd enligt 2 kap. 6 § regeringsformen mot intrång i bostaden för en enskild som ansökt om försörjningsstöd. JO har vidare haft anledning att göra uttalanden om räckvidden av skyddet för yttrandefrihet och anonymitet och mot repressalier i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Flera beslut rör utlämnande av allmän handling och berör vikten av att offentlighetsprincipen får genomslag vid myndigheters val av tekniska lösningar och organisatorisk indelning, bristande lagstöd för utlämnande av uppgifter om målsäganden i en dom om sexualbrott respektive för utlämnande av en lista på och uppgifter om personer som bedömts vara involverade i brottslig verksamhet kopplad till kriminella nätverk. Det senare beslutet berör också rätten att röra sig fritt och rätten till respekt för privatlivet i Europakonventionen. JO har i flera beslut uttalat sig beträffande tillämpningen av förvaltningslagen. Besluten tar upp frågor om partsinsyn, kommunicering, omprövning av en kommunal nämnds beslut och överlämnande av ett överklagande till överinstans, krav på dokumentation och motivering samt serviceskyldighetens räckvidd.

Dessa beslut finns i sin helhet på JO:s webbplats, där även flera beslut från aktuell tidsperiod finns publicerade: https://www.jo.se.

Open Access

Richard Croneberg

Under de senaste åren har prisutvecklingen i ekonomin stått i centrum för såväl penning- som finanspolitiken, där ambitionen att motverka de spirande priserna resulterat i höjd styrränta och strama statsbudgetar. Samtidigt utgår de åtgärder som introducerats för att motverka prisstegringen i ekonomin på beslutsunderlag som många gånger vilar på skönsmässiga bedömningar, där inte minst expertmyndigheten SCB:s kvalitetsjusteringar vid fastställandet av konsumentprisindex (KPI) kan diskuteras ur ett normgivningsperspektiv. Utifrån en grundlig genomgång av de beslutsstrukturer som omgärdar fastställandet av KPI, följt av en genomgång av de beslut som berör prisbasbeloppen, diskuteras i förevarande artikel expertmyndigheternas roll och inflytande över hur prisutvecklingen mäts och kompenseras för i den svenska ekonomin.

Open Access

Rune Lavin

När Högsta förvaltningsdomstolen under namn av Regeringsrätten inrättades år 1909 var syftet huvudsakligast att avlasta regeringen från besvärsmål. Mera i förbigående nämndes att genom tillkomsten av en administrativ domstol skulle allmännas väl och enskilds rättssäkerhet bli behörigen tillgodosedda. Några prejudikatskapande uppgifter för den nya domstolen tycks emellertid inte ha varit på tal. Det är också svårt att påvisa att domstolen under sina första sextio år skulle ha gjort några större insatser i fråga om prejudikatbildningen. Det är egentligen först genom förvaltningsrättsreformen år 1972 som domstolen kom att omvandlas till en renodlad prejudikatinstans. Detta möjliggjordes av att kammarrätterna blev flera och placerades som allmänna förvaltningsdomstolar under den högsta instansen. Av betydelse var också att kammarrätterna fick samma sakliga kompetens som Högsta förvaltningsdomstolen. Dennas nya roll tydliggjordes dessutom av att den enda riktigt gångbara dispensgrunden blev prejudikatdispens.

Open Access

Mats Johansson, Vilhelm Persson, Lena Wahlberg

I Sverige krävs etikprövning innan någon påbörjar forskning som innefattar behandling av personuppgifter som är särskilt skyddsvärda enligt EU:s regler om dataskydd. Detta innebär en koppling mellan etikprövning och dataskydd. I artikeln undersöks dels den rättsliga bakgrunden till och innebörden av kopplingen, dels hur Överklagandenämnden för etikprövning i praktiken har tillämpat dataskyddsreglerna.

Undersökningen visar att kopplingen i svensk rätt mellan etikprövning och dataskydd varken bygger på rättslig nödvändighet eller egentliga etiska överväganden. Dessutom är tillämpningsområdet för dataskyddsreglerna inte helt tydligt preciserat vare sig generellt eller i förhållande till det svenska kravet på etikprövning. Tillämpningsområdet kommer antagligen också att bli allt svårare att precisera, bland annat i takt med ökad användning av artificiell intelligens. Mot bakgrund av undersökningen dras slutsatsen att de nackdelar som kopplingen mellan etikprövning och dataskydd för med sig förmodligen väger tyngre än fördelarna.

Open Access

Li Wicén

Enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag (LBAB) 5 § har den enskilde rätt till ersättning för att bekosta anpassningsåtgärder som är nödvändiga för att bostaden ska bli ändamålsenlig för den sökande. För att ha rätt till bostadsanpassningsbidrag krävs det också att det finns en koppling mellan den sökandes funktionsnedsättning och anpassningsåtgärderna. Lagens grundläggande princip och målsättning är att den enskilde ska kunna leva ett så normalt och självständigt liv som möjligt i eget boende.

I denna artikel analyseras de grundläggande rekvisiten som reglerar rätten till bostadsanpassningsbidrag: kravet på nödvändighet, bostadens ändamålsenlighet, kravet på koppling samt olika variationer av begreppet bostadsfunktioner. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att undersöka samt analysera hur bostadens ändamålsenlighet och kravet på koppling kommit att tolkas och tillämpas av kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen.

Analysen fokuserar främst på hur de yttre gränserna för rätten till bostadsanpassningsbidrag har bestämts i rättspraxis och att problematisera rättsutvecklingen utifrån lagens grundläggande principer. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av de kostnadsfrågor som mer eller mindre explicit uppstått i rättstillämpningen samt huruvida domstolen kan eller bör adressera dessa frågor.

Caroline Ferngren, Niklas Selberg

Patricia Jonason

Carl Lebeck

Tormod Otter Johansen